SÅ JOBBAR VI

Till våra verksamheter kommer barn och ungdomar, 0-20 år, som av olika anledningar behöver komma ifrån den situation och miljö de befinner sig i. Det kan han handla om ungdomar med psykosocial problematik, som exempelvis inte går i skolan eller ägnar sig åt normbrytande beteenden, eller om barn och unga som på något sätt far illa i sin hemmiljö.


För oss på Riande är det viktigt att veta att vi arbetar med de metoder som, enligt det rådande forskningsläget, är de som fungerar bäst för flest. Det innebär att vi ständigt behöver hålla oss ajour med den senaste forskningen, samt att vi behöver utvärdera oss själva och vårt arbete, för att se om det vi gör verkligen ger önskad effekt.

 

HVB
Den behandlingsmetod som vi använder på Mörtsjönäs Gård HVB kallas för tillämpad beteendeanalys (TBA). Det är ett evidensbaserat förhållningssätt som har sin grund i inlärningsteori. Behandlingen utgår från, och anpassas till, varje individs specifika behov och mående. TBA syftar till att kartlägga och förstå beteendens uppkomst och funktion, men även att ta fram strategier och interventioner för att öka funktionsnivå och välmående i den dagliga miljön. I TBA är personalen och den omgivande miljön viktiga delar av behandlingen.


TBA utgår från en tydlig behandlingsplan för varje ungdom med specifika, mätbara mål som formuleras i enlighet med vårdplan och individens specifika behov. Det är viktigt att ungdomen, i så stor mån som möjligt, själv är delaktig i målformuleringen och i planeringen att uppnå dessa mål. En viktig del av behandlingen handlar om att utforma strategier för personalens bemötande av ungdomarna, för att uppmärksamma och förstärka målbeteenden och samtidigt försvaga och släcka ut beteenden som bedömts inte vara funktionella. Verksamhetens personal har tät handledning med leg. psykolog – dagligen på plats och veckovis i grupp, samt över telefon på kvällar och helger. Under handledning diskuteras och reflekteras kring situationer som uppstår i verksamheten och genom funktionella analyser utformas strategier för att hantera liknande situationer i framtiden. Den individuella behandlingsplanen innebär att personalen är flexibel i sitt bemötande mot ungdomarna och agerar i enlighet med de strategier som formulerats för varje given ungdom i varje given situation.

Vid särskilda insatser för individuella behov, exempelvis i individuell psykologisk behandling, används även andra evidensbaserade former av kognitiv beteendeterapi (KBT). Vi arbetar även med ungdomens nätverk, i de fall där det är lämpligt, i syfte att finna långsiktiga lösningar för ungdomens tillvaro och mående även efter avslutad vistelse på boendet. Detta görs genom kontinuerligt nätverks- och familjearbete tillsammans med behandlingspersonal. I de fall där det inte är möjligt eller önskvärt, ämnar verksamheten stötta och arbeta tillsammans med ungdomen för att med andra hjälpmedel finna möjlighet till en långsiktigt förbättrad tillvaro.


Allt arbete inom samtliga verksamheter utgår från Barns behov i centrum (BBIC), i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer.

 

Familjehem
Vi på Riande arbetar med rekrytering, utredning och konsultering av familjehem. Det rådande evidensläget gällande metoder för att genomföra detta på bästa sätt är tyvärr bristfälligt inom viktiga områden. Forskning pågår, bland annat inom Socialstyrelsen, för att ta reda på vilken djupintervjumetod som bör användas för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Vi på Riande använder således de metoder där evidens finns inom relevanta områden samt har valt att göra djupintervjuer baserat på BBIC, vinjetter och vedertagna psykologiska teorier. 


Initialt i en utredning används BRA-fam, en standardiserad bedömningsmetod, framtagen av Socialstyrelsen, som används för att hämta in information om familjer som anmält intresse för att bli familjehem. Stor vikt läggs vid att upptäcka eventuella riskfaktorer som skulle kunna innebära att familjehemmet är olämpligt. Djupintervjuer görs därefter med exempelfall/vinjetter kring olika inlärnings- eller problemsituationer, frågor kring viktiga risk- och skyddsfaktorer enligt BBIC samt undersökande av uppfostringsstil och mottaglighet för handledning och utbildning. Utredningen innefattar även självskattningsskalor och registerutdrag för att kunna utesluta ytterligare eventuella riskfaktorer.


Under tiden en placering pågår ges familjehemmen regelbunden handledning, både enskilt och i större grupp. Familjehemmen ges även utbildningar i Ett hem att växa i, traumamedveten omsorg (TMO) och tillämpad beteendeanalys (TBA).

 

Stödboende
Arbetet på Grönsaksvägen Stödboende bygger på att stötta ungdomar mot att leva ett självständigt liv. Ungdomarna får bland annat utveckla sina färdigheter i att planera och strukturera sin vardag, att sköta ett hushåll och laga mat samt att hantera kontakter med myndigheter och andra viktiga instanser.

 

Utvärdering av resultat
För- och eftermätningar görs vid varje placerings början respektive avslut, mätningar görs även regelbundet under placeringens gång för att följa upp behandlingsarbetet. Det som mäts är bland annat symtomförbättring och/eller ökad funktionsnivå utifrån standardiserade skattningsformulär och bedömningsinstrument. Det görs även behandlarbedömningar utifrån uppvisade symtom och/eller hur väl ungdomen har nått målen i behandlingsplanen. 


Ungdomen utvärderar även sin egen upplevelse av placeringen. Stor vikt läggs vid frågor om upplevelser av att ha blivit respektfullt bemött utifrån exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning, könstillhörighet och/eller ålder samt hur ungdomen upplever sin egen delaktighet i behandlingen och möjligheten att framföra sina åsikter. Om en ungdom har svårt att fylla i skriftliga skattningsskalor eller enkäter kan dessa fyllas i muntligen med hjälp av behandlingspersonal. Vissa skattningsskalor kan även erbjudas på olika språk och tolk finns alltid tillgängligt vid behov. Uppföljningar fylls även i av socialtjänst och vårdnadshavare.

 
Varje månad görs en skriftlig uppföljning av arbetet med ungdomarna, baserad på målen i genomförandeplanen, individens egna mål, samt på risk- och skyddsfaktorer enligt BBIC. Regelbundna uppföljningsmöten hålls även med ungdomen, socialtjänst, skola och/eller nätverk för att muntligt följa upp ungdomens behandlingsprocess.