Till våra verksamheter kommer barn och ungdomar, 0-20 år, som av olika anledningar behöver komma ifrån den situation och miljö de befinner sig i. Det kan han handla om ungdomar med psykosocial problematik, som exempelvis inte går i skolan eller ägnar sig åt normbrytande beteenden, eller om barn och unga som på något sätt far illa i sin hemmiljö.

För oss på Riande är det viktigt att veta att vi arbetar med de metoder som, enligt det rådande forskningsläget, är de som fungerar bäst för flest. Det innebär att vi ständigt behöver hålla oss ajour med den senaste forskningen, samt att vi behöver utvärdera oss själva och vårt arbete, för att se om det vi gör verkligen ger önskad effekt.

 

Familjehem
Vi på Riande arbetar med rekrytering, utredning och konsultering av familjehem. Det rådande evidensläget gällande metoder för att genomföra detta på bästa sätt är tyvärr bristfälligt inom viktiga områden. Forskning pågår, bland annat inom Socialstyrelsen, för att ta reda på vilken djupintervjumetod som bör användas för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Vi på Riande använder således de metoder där evidens finns inom relevanta områden samt har valt att göra djupintervjuer baserat på BBIC, vinjetter och vedertagna psykologiska teorier. 

Initialt i en utredning används BRA-fam, en standardiserad bedömningsmetod, framtagen av Socialstyrelsen, som används för att hämta in information om familjer som anmält intresse för att bli familjehem. Stor vikt läggs vid att upptäcka eventuella riskfaktorer som skulle kunna innebära att familjehemmet är olämpligt. Djupintervjuer görs därefter med exempelfall/vinjetter kring olika inlärnings- eller problemsituationer, frågor kring viktiga risk- och skyddsfaktorer enligt BBIC samt undersökande av uppfostringsstil och mottaglighet för handledning och utbildning. Utredningen innefattar även självskattningsskalor och registerutdrag för att kunna utesluta ytterligare eventuella riskfaktorer.

Under tiden en placering pågår ges familjehemmen regelbunden handledning, både enskilt och i större grupp. Familjehemmen ges även utbildningar i Ett hem att växa i, traumamedveten omsorg (TMO) och tillämpad beteendeanalys (TBA). Familjehemmen har tillgång till handledning dygnet om från Riande AB. Riandes föreståndare är socionom, legitimerad psykiatrisjuksköterska samt legitimerad psykoterapeut. Familjehemskonsulent är utbildad socionom med lång erfarenhet av barn och unga och är utbildad i traumamedveten omsorg (TMO) samt i tillämpad beteendeanalys (TBA).

 

HVB

Verksamheterna arbetar utifrån en grund i tillämpad beteendeanalys (TBA), en riktning inom kognitiv beteendeterapi (KBT). TBA är ett evidensbaserat förhållningssätt, baserat på inlärningsteori, där människors beteenden, inlärning och utveckling förstås utifrån individens samspel med miljön. Det gör det möjligt att kartlägga och förstå beteendens uppkomst och funktion, och bidrar med tekniker och interventioner som syftar till att öka funktionsnivå och välmående i den dagliga miljön.

 

Vi arbetar också utifrån anknytningsteori där vi lägger stort behandlingsarbete på förändring av tidigare scheman samt mentaliseringsförmåga.

Varje ungdom har en individuell behandlingsplan med tydliga mål. TBA är en inkluderande behandlingsform där individen i så stor mån som möjligt är delaktig i analyser, behandlingsplaner och mål. Verksamheten lägger stor vikt vid att få ungdomen att jobba tillsammans med personal och nätverk för att uppnå sina mål.

 

Verksamheten har ett holistiskt perspektiv och fokuserar på individens hela miljö, behov och mående. Det blir således ett miljöterapeutiskt perspektiv där verksamheten arbetar med alla aspekter i ungdomens tillvaro som kan bidra till långsiktig förbättring. Utifrån BBIC är skolgång en viktig skyddsfaktor för barn och ungdomars mående. Personalen lägger också stor vikt vid att ägna sig åt olika sociala aktiviteter med ungdomarna, och erbjuda samtalsstöd när helst det önskas.

 

Verksamheten arbetar även med ungdomens nätverk, i syfte att finna långsiktiga lösningar för ungdomens tillvaro och mående, även efter avslutad vistelse på boendet. Detta gör verksamheten genom kontinuerligt nätverks- och familjearbete, i de fall där detta är möjligt och/eller önskvärt. I de fall där det inte är möjligt eller önskvärt, ämnar verksamheten stötta och arbeta tillsammans med ungdomen för att med andra hjälpmedel finna möjlighet till en långsiktigt förbättrad tillvaro.

 

Personalgruppen

På Nässlan är all personal kvinnor. På Lundäng är finns både kvinnor och män i personalgruppen.

All personal är minst behandlingspedagog utbildade med två års eftergymnasial utbildning. I personalgruppen finns föreståndare som är socionom, legitimerad psykiatrisjuksköterska samt legitimerad psykoterapeut. Biträdande föreståndare på Nässlan är utbildad behandlingspedagog med lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar, ytterligare en socionom och en sjuksköterska samt behandlingspedagoger.  Personalgruppen är utbildade i Traumamedveten omsorg (TMO) Personalen utbildas också regelbundet i Tillämpad beteendeanalys (TBA).

Biträdande föreståndare på Lundäng är utbildad dehandlingspedagog, har 110 hp i barn och ungdomspsykologi, samt utbildning i ART, MI m.m.Hon har mer än 25 års erfarenhet av att arbeta med barn och unga i behandling.

 

BBIC

Samtliga i personalgruppen har genomgått utbildning i BBIC, och allt arbete med genmförandeplaner och uppföljningar görs utifrån BBIC. Stor vikt läggs vid uppmärksammande av risk- och skyddsfaktorer, och detta gås igenom kontinuerligt under personalmöten.

​

Handledning och personalmöten

Varje onsdag mellan kl 10.00 och 15.00 har vi personalmöte. Vi går igenom ungdomarnas genomförandeplaner, arbetar med uppföljningar, planerar veckan och lyfter personalfrågor. Två timmar varannan onsdag har vi handledning av extern utbildad handledare, där vi alternerar mellan ärende- och  processhandledning med fokus på personalgruppens utveckling och måluppfyllelse.  

Under dessa onsdagar finns våra rutinerade och duktiga vikarier på Lundäng och Nässlan.

 

Behandlingsarbetet på Nässlan och Lundäng HVB

I HVB Nässlan och Lundängs behandlingsarbete med ungdomar i åldrarna 12 till och med 17 år utgår vi ifrån att alla ungdomar som placeras hos oss, oavsett vilka diagnoser de har, är traumatiserade, har brister i anknytningen, dålig självkontroll och bristfälliga skolkunskaper.

Arbetet börjar hos de vuxna i personalgruppen. Vi strävar ständigt efter att tänka och förhålla oss utifrån trauma, och hur gör vi då det?.

Det är viktigt att förstå att traumatiska upplevelser också påverkar barns funktionsförmåga inom en mängd olika områden som lätt kan förväxlas med funktionsnedsättningar som t. ex.

• Kognitiva problem

• Relationsproblem

• Känslomässiga problem

• Familjeproblem

• Traumarelaterade riskbeteende som t. ex. sexualiserade, aggressiva utåtagerande och trotsiga beteenden.

• Somatiska problem som t. ex. sömnproblem, huvudvärk och magont

• Man kan också ha en stegrad uppmärksamhet på tänkbara hot som innebär en kraftigt stegrad vakenhet då medvetandet upplevs som vidgat. Detta kallas hypervigilans.

 

När en ny ungdom flyttar in på Nässlan eller Lundäng börjar vi arbeta med det som vi kallar trygghetsfasen.

Vi utgår ifrån anknytningsteori. Genom att arbeta med mentalisering och relationsbyggnad skapar vi tillit och självkänsla.

 

Trygghetsfasen på Nässlan/Lundäng innebär att ungdomen i sin egen takt får bygga förtroende för sin kontaktperson och övrig personal. Vi har inga förväntningar på att ungdomen på en gång ska förstå och begripa våra ”regler” kring liggtider, måltider, skoltider, hur man är mot varandra o.s.v. Vi ser våra ”regler” som mål. Vi har inga konsekvenser när man inte lyckas. Personalen utgår alltid ifrån att beteendet ungdomen har fyller en funktion för just henne/honom just då samtidigt som det ändå kan upplevas dysfunktionellt för omgivningen.

 

Vi kartlägger, analyserar och försöker förstå vad dessa beteenden har för funktion för just den här ungdomen. Vad har ungdomen för förväntningar på vuxna i sin omgivning? Vad har han/hon för förväntningar på det stöd och bemötande han/hon kan få? Vilka strategier har den här ungdomen fått ta till för att få kontroll och överhuvudtaget överleva?

 

Relationsbyggnad är vårt absolut viktigaste arbetsredskap. Att bygga relation tar tid. Det kräver som sagt ett prestigelöst engagemang, inlevelseförmåga, samarbete och uthållighet. Det kräver en sammansvetsad personalgrupp som tycker om att gå till jobbet och inser sin egen betydelse.

 

Personalgruppen är det viktigaste arbetsredskapet vi har på Nässlan och Lundäng. Allt arbete börjar där. All fast personal har handledning var annan vecka. Våra vikarier erbjuds handledning en gång i månaden.

 

Skola och utbildning

Ungdomarna går i skola i Nyköping. Buss till de olika skolorna går från busshållsplats i närheten av både Nässlan och Lundäng. Skolorna i området erbjuder olika program och inriktningar, inklusive språkintroduktion och/eller anpassad skolgång. Personal har kontinuerlig kontakt med lärare och är delaktiga i hur skolgången fungerar och läxläsning på boendet, om inte uppdrag uppger något annat. En handlingsplan för skolgången efter utskrivning utarbetas i samråd mellan verksamheten, avlämnande skola och skolansvarig i hemkommunen.                                                                                                                                                                                                                                                     Hälsa och kost

Riande ABs verksamheter lägger stor vikt vid att hjälpa ungdomarna till en hälsosam tillvaro. Inför placering erbjuds möjlighet till hälsoundersökning, om sådan inte gjorts inför placeringens start. Verksamheten följer upp och tillgodoser ungdomens behov av tand- och läkarvård under placeringens gång.

 

Vid inköp av matvaror ligger utgångspunkten i att eftersträva en så varierad och hälsosam kost som möjligt, med beaktning på den enskilde individens behov och preferenser. Särskild kost erbjuds vid behov. Förutom frukost och mellanmål, får ungdomarna en lagad måltid per dag, lagad från grunden med färska råvaror, som serveras som middag. Ungdomarna har tillgång till frukt och hälsosamma mellanmål när som helst på dygnet. På helger och när ungdomarna inte kan vara i skolan lagas två mål per dag. Ungdomarna ges även möjlighet till fritidsaktiviteter, så som exempelvis ett gymkort, kort på simhall eller medlemskap i fotbollsklubb.

 

Nätverks- och familjearbete

Nätverks- och familjearbete utförs, och anpassas efter de individuella behoven. Företagets psykologer och psykoterapeuter erbjuder samtalsstöd och behandlingsarbete tillsammans med ungdomarna och deras familj och nätverk. Överenskommelse om arbetets utformning och omfattning görs i överenskommelse med avropande myndighet och de individer det berör.

 

Lokaler och utrustning

Lokaler och utemiljö är ändamålsenliga, tillgodoser aktuella myndighetskrav och är i gott skick. Verksamheterna blir regelbundet kontrollerade, och godkända, av tillsynsmyndigheter avseende exempelvis miljö och hälsa. Inomhusmiljön är ombonad och välskött, samtlig personal städar verksamheten i samband med varje arbetspass. Fastigheten kontrolleras och sköts om regelbundet, så väl inomhus som utomhus. Upptäcks en brist eller felaktighet åtgärdas det omgående. Fastigheterna har toaletter som godkänts som tillgängliga för rullstolsburna. Varje ungdom på boendet har ett eget rum, och därtill finns flera extra rum i våra ”gästhus” med möjlighet för familj eller vårdnadshavare att övernatta vid behov. Samtliga möbler och utrustning som behövs i verksamheten finns, och går något sönder ersätts det omgående.

 

Nässlan HVB, består av en huvudbyggnad där samtliga 6 sovrum finns, samt tre badrum, kontor, kök och allmäna utrymmen (så som tv- och spelrum, garderober, källare med tvättrum etc). Utöver huvudbyggnaden finns även ett mindre hus som fungerar som övernattningshus om exempelvis familj vill sova över.

 

Lundäng HVB, består av en huvudbyggnad där det finns 9 sovrum, stort kök och stora allmänna utrymmen, tvätt stuga, spelrum, badrum och toaletter. På fastigheten finns också en större lokal som inrymmer stora förrådsutrymmen, en lägenhet med kök och konferrenslokal.

Vid våra boende finns gott om utrymme att parkera med stora bilar, och att ta sig fram med exempelvis rullstol, med assistans. Det finns även badrum som är godkända att användas av personer i rullstol. Trappor finns både upp till entren och mellan våningarna i huset, men lösa ramper finns i byggnaden och kan lätt placeras där de behövs. Byggnaderna är inte direkt anpassade för synskadade, men är tillgängliga för synskadade med assistans. Inga problem för hörselskadade att vistas i lokalerna.

 

Utvärdering av resultat
För- och eftermätningar görs vid varje placerings början respektive avslut, mätningar görs även regelbundet under placeringens gång för att följa upp behandlingsarbetet. Det som mäts är bland annat symtomförbättring och/eller ökad funktionsnivå utifrån standardiserade skattningsformulär och bedömningsinstrument. Det görs även behandlarbedömningar utifrån uppvisade symtom och/eller hur väl ungdomen har nått målen i behandlingsplanen. 

Ungdomen utvärderar även sin egen upplevelse av placeringen. Stor vikt läggs vid frågor om upplevelser av att ha blivit respektfullt bemött utifrån exempelvis etnicitet, religion, sexuell läggning, könstillhörighet och/eller ålder samt hur ungdomen upplever sin egen delaktighet i behandlingen och möjligheten att framföra sina åsikter. Om en ungdom har svårt att fylla i skriftliga skattningsskalor eller enkäter kan dessa fyllas i muntligen med hjälp av behandlingspersonal. Vissa skattningsskalor kan även erbjudas på olika språk och tolk finns alltid tillgängligt vid behov. Uppföljningar fylls även i av socialtjänst och vårdnadshavare.

 
Varje månad görs en skriftlig uppföljning av arbetet med ungdomarna, baserad på målen i genomförandeplanen, individens egna mål, samt på risk- och skyddsfaktorer enligt BBIC. Regelbundna uppföljningsmöten hålls även med ungdomen, socialtjänst, skola och/eller nätverk för att muntligt följa upp ungdomens behandlingsprocess.